spader tolv.

Nu är det höst.

Jag vill att det ska vara lucia snart, så att man får sitta inne och äta lussebullar och dricka varm chocklad med tända ljus överallt.
Jag längtar.

Alltså. Lotta. Den bruden är inte att leka med.
Designen just nu är ju lite komsi komsa, men det blir väl förbättringar. Men hon gör ett bra jobb!

Idag hade jag ett verkligen jätteroligt.. jätte.. kul..... prov på Lag & Rätt. Men det gick bra, så jag är nöjd allt som allt. Har ändrat min livsstil och lyckades faktiskt plugga. (För en gångs skull.)

Och min framtid är väl fortfarande oklar, och som alla kan se så har jag förutspått olika vägar den kan ta i ett inlägg längre ner. Jag är fortfarande inte säker på hur det blir än, still going strong för jamaica!

Och nu är det helg. Och helg ska ju vara veckan höjdpunkt, men jag tycker att det är veckans nedpunkt. Måndagen närmar sig bara mer och mer för varje sekund, jag kan inte slappna av! Men då kanske man upptäcker att om jag inte gillar helg så borde jag inte heller ogilla måndagar, men det är en ond cirkel. Jag ogillar allt.

(Jag är nog en ganska jagvetintevad typ av människa. Att säga att jag ogillar allt är faktiskt väldigt fel. Jag gillar det mesta, men andra människor misstar min kärlek för omvärlden och mina medmänniskor för - jag vet inte - sarkasm? Jag är en sarkastiskt typ. Det är väl så, kanske.)

Nu ska jag gå och läsa en trevlig bok om giraffer och dricka te och ha lite undertryckt ångest över allt jag borde - men inte kommer - att göra. Vi ses någon dag.

Hej, det är Lotta här.
Det är mitt fel att utseendet på bloggen här ändras lite då och då, det är jag som leker lite med den. Just nu är det lite tråkig så jag försöker piffa upp den, hoppas ni kommer gilla resultatet.
Cece som bloggar här vanligtvis är en nice flicka, och ni bprde vara glada att ni får följa hennes liv.
Kramar till er alla, besök gärna även min blogg, ha det bra // Lotta




Gambilden, haha.

Ahhh, jag har varit sjuk i en evighet. Två veckor av smärta och ångest - mest för att alla mina skolarbeten går helt åt helvette och jag kan inte göra något åt saken. Och i den stunden av grund och osund ångest så bildas en djupare typ av samma syndrom, på grund av alla påföljder detta kan få. Alternativ ett:

• Jag blir så deprimerad över att ha fått IG i alla ämnen så jag börjar knarka, och alla mina vänner överger mig för att jag är ett hoplöst fall och allt går åt skogen. Alternativ två:

• Jag håller hoppet uppe endå, men tyvärr så kommer jag endå inte in på något anständigt gymnasium, så jag jobbar som städare eller annat demprimerande jobb, typ prostituerad. Alternativ tre:

• Jag bryr mig lagom mycket och åker till jamaica och startar en underground reggaegrupp och latjar runt och lever livet och röker en självupptäckt drog som jag känar storkovan på.

(Jag håller hoppet uppe och satsar på alternativ tre.)

Eller så kanske jag möjligtvis hinner i kapp i skolan igen, allt blir som vanligt, jag får MVG i allt och blir socionom. eller så kanske inte.

Hej. Jag är sjuk hela tiden.
jag har en ny grej nu, aka "kissing-desease". Kul namn, tråkigt fenomen.
Anyhoo, jag har sett twiligt två gånger på tolv timmar nu, och jag är bestämd på en punkt - Robert Pattison är faktiskt handsome.
Konstig sak att höra mig säga. Filmen är inte världens bästa, men böckerna är det. Jag avgudar bokserien.

(Lite pinsamt att mosas ihop och sättas i samma fack som alla nördiga twiligt-brudar, men jaa. Det är väl jag, då.)

vi ses, (om jag inte dör inom den närmsta tiden.)

Varmt välkommna till denna instutition av skrivande, mitt lilla kalas. Blås era egna ballonger, inga gratis varkorvar eller saft.

http://www.youtube.com/watch?v=W9in6bX9zJI&feature=related