spader tolv.

Goddag.

Det var ett tag sen.

Idag var klassen på Kulturcentrum i stan och gjorde "sammarbetsövningar". Det var roligt, faktiskt. Typ teater.
Där var i iallafall till ungefär halv elva, vi började nio, och efter det så stack jag och mina underbara vänner hem till en av respektive och åt lunch. ( kan man säga så? jaja.)

Det var kul. På så sätt överlevde jag resten av dagen också. Vi hade endå bara tre lektioner efter lunch, så.
Det var bara fint.

Sen så hade jag saxofon-lektion. Jag älskar verkligen att spela sax! Dold talang, typ. Det är alltid kul när man kan något. Iallafall när det går bra. Jag körde improvisation och sånt där, inte svårt men roligt.

Sen... Jag vet inte. Jag kom hem och lyssnade på musik och det gör jag fortfarande. Jag rekommenderar musikvideon till Töntarna med Kent. KOLLA PÅ DEN.

ses.

Alltså.
Jag har förstått att
mitt liv
är förskräckligt
tråkigt.
Jag borde tycka om det det men
nej
det gör jag inte.

Hela Sverige är en enda stor utökning av nordpolen.
Alla vintrar hittils i mitt liv har det inte funnits en enda dag då jag inte frusit. Jag fryser till och med på sommaren. Jag fryser helt enkelt ihjäl här, jag är inte skapad för under-noll-grader-hela-året-klimatet. Inte alls.

Idag har hursomhelst varit väldigt som vanligt, förutom att jag gjorde någonting överhuvudtaget på matten. Bra jobbat till mig.
Och med vanligt menar jag himla tråkigt och kallt och samma sak som alltid.
(ge mig förändring!)

Nu ska jag till biblioteket och lämna tillbaka alla mina trehundratusen böcker jag borde ha lämnta tillbaka i augusti.
(Jag ska bara ta på mig världens tjockaste tjocktröja först.)

OCH FLYTTA TILL MARS.

Hej.

Skolan tar livet av mig. Vem vill anmäla den efter jag dör?
Isåfall är det nog mord och inte dråp, för den gjorde det inte bara sådär, jag tror att den har planerat det sedan dagen jag började.

Om exakt femtioåtta minuter är det sista avsnittet av Svenska Hollywoodfruar. Lycka men endå stor sorg.
Det är den bästa serien jag någonsin följt i hela mitt liv serri, Maria Montasami är underbarhet i ett nötskal.

Jag har också, till min förfäran men inte förvåning, fikat upp alla mina pengar. Inte bra. Jag är stammis på KAHL´s. Jag är där lite för ofta. Och ibland kan jag få för mig att jag ska leva lyxliv och fika på Waynes för 200 kronor. Jag hittar på mycket roligt och knasigt, jag.



Vad gör jag annars denna måndagkväll?
Jag lyssnar på Kent och Nordpolen och har en rolig mask på mig.

Jag önskar att jag hade en massa pengar, ett roligt liv och Kents nya skiva Röd. Nu.

FEST.

Jag och Knuten festar igen. Grymt.
Vi ska till GurraG ikväll, och festa vidare. (För vi slutar aldrig parta, the party never stops.)
Där ska vi se Idol först, sen skulle vi se på film.
Sen ska vi förmodligen våldta varandra eller kanske festa lite mer. (För vi slutar aldrig parta, the party never stops.)
Jag och Knuten är alltid väldigt solidariska när vi åker buss. Höga på Lady GaGa.

DANCE. WOHOO, DANCE. (För vi slutar aldrig parta, the party never stops.)

Ett iskallt ikea-land.

Jag är bokstavligen dränkt i prov och läxor. Det är onödigt att ens tänka tanken på fenomenet jag gillar att kalla "fritid". Det finns inte i min värld.

Jag har lust att cykla till malmö. Sen ska jag ta en båt till nordpolen och frysa. Begrava mig själv i snö och döda, global-warming-utsatta isbjörnar, titta på norrskenet mitt i natten och lyssna på Kent.

Kent - Töntarna.


lägg dig ner och sov lilla syster.

Jag och Lotta festar natten lång med Boney M och Earth Wind & Fire.


Denna lördag har vi:
Kommit på en bok som ska bli film: Den dödlig triangeln.
Festat runt på ica med Lady Gaga.
Dansat på stan.
Sjungit rökarsånger.

Och så vidare och snävare roligheter.

Nu festar vi som sagt med roliga discohits.

Ingen, ingen, ingen, ingen kan ha roligare än oss på en lördagkväll.